Bojkottlistan

Vår bojkottlista är kort för att det ska vara så lätt som möjligt att bojkotta alla produkter på listan. För att bojkotten ska vara strategisk måste alla rikta in sig på samma saker samtidigt. I vår lista har vi samlat företag och produkter som bör bojkottas i Sverige. 

  • Skönhetsmärket Ahavas huvudsakliga produktion och största butik är förlagda i en olaglig israelisk bosättning. Företagets närvaro där skapar jobbmöjligheter åt bosättare. Dels bidrar Ahava alltså rent ekonomiskt till bosättningarna, dels lockar de dit fler kolonisatörer.

  • Det svenska företaget Aimpoint producerar vapensikten som används av den israeliska militären under attackerna mot Gaza.

    Svenska aktivister har styrt upp namninsamlingar och protester mot företagets inblandning i Israels brott, men Aimpoint ignorerar kritiken.

  • I oktober 2023 publicerade Burger King i Israel ett Instagraminlägg i solidaritet med IDF och erbjöd gratis mat och dryck till israeliska soldater.

    Bojkotten av Burger King började som ett gräsrotsinitiativ, men så småningom tog BDS-rörelsen med företaget på sin officiella bojkottlista.

  • Coca-Cola har ett distributionscenter i den olagliga israeliska bosättningen Atarot. Coca-Colas dotterbolag, Tabor Winery, producerar vin på druvor odlade i bosättningar.

  • I oktober 2023 donerade Domino’s i Israel mat till israeliska soldater, vilket de marknadsförde på sin Facebooksida. Det fick snabbt spridning på sociala medier, vilket gjorde att folk i hela världen började bojkotta kedjan. Eftersom bojkotten fick så stort genomslag tog BDS-rörelsen så småningom med Domino’s på sin officiella bojkottlista.

  • Israels befolkningsregister lagras på HP:s servrar. Registret används för att diskriminera mot palestinier och gynna Israels judiska befolkning, genom ett färgbaserat id-system.

    Judiska israeliska medborgare med mörkblå id har flest rättigheter, inklusive rösträtt och frihet att bo i större delen av Israel och Västbanken, utan att uppleva diskriminering. Palestinier har andra färger på sina id, och ju längre ner på skalan man rangordnas, desto färre rättigheter. De med mörkgrönt id i Gaza är mest begränsade, utan rätt att rösta, flytta eller lämna Gaza, och lever under militär ockupation.

  • Frukt, grönsaker och vin från Israel märks ofta felaktigt som ”Producerat i Israel” trots att de kommer från områden som Israel har stulit från den palestinska ursprungsbefolkningen.

  • Lidl ägs av Schwarz-Gruppe som har stora investeringar i israeliska techbolag. 2021 köpte de upp firman XM Cyber – grundad av före detta Mossadchefen Tamir Pardo. XM Cyber samarbetar med Cisco Systems Inc., ett techbolag med kopplingar till den israeliska militären. 

    I Sverige har Lidl dessutom felmärkt israeliska varor.

  • McDonald’s israeliska franchisetagare stöttar öppet den israeliska militären och tillkännagav i oktober 2023 att de donerade mat till IDF. När detta blev känt valde många att bojkotta restaurangkedjan. Bojkotten fick sådant genomslag att BDS-rörelsen så småningom tog med företaget på sin officiella bojkottlista.

  • Huvuddelen av Moroccanoils produktion är förlagd i Israel. Skönhetsmärkets marknadsföring framställer Israel som en lyxig och glamorös plats, vilket skönmålar statens ockupation och diskriminering mot palestinier. Moroccanoil bidrar därigenom till Israels hasbara (propaganda).

  • Bojkotten av Pizza Hut började som ett folkligt initiativ, men har nu officiellt plockats upp av BDS-rörelsen.

    Pizza Huts moderbolag Yum Brands äger även det israeliska företaget Tictuk.

    I maj 2017 publicerade Pizza Huts israeliska filial en annons på sociala medier som hånade palestinska fångar i israeliska fängelser. Den photoshoppade bilden föreställde en fånge som åt företagets pizza. 

    I januari 2024 delade Pizza Hut Israel vidare en Instagram-story som antydde att kedjan gav gratis mat till militären.

  • Siemens ska genomföra projektet The Great Sea Interconnector, som handlar om att öka möjligheterna till elhandel mellan bland annat Israel och Europa. Kraftverket Orot Rabin, som är förlagt i illegala israeliska bosättningar på Västbanken, är planerat att fungera som en anslutningspunkt i projektet.

  • 2013 uppgav palestinska arbetare i Sodastreams fabriker att de blev behandlade som slavar.

    2015 stängde Sodastream sin fabrik i den illegala israeliska bosättningen Adumim på Västbanken, efter en omfattande bojkott. Men sedan dess har företaget öppnat en ny fabrik i Naqab-öknen (Negev), vilket hotar beduinerna som lever där.

  • WIX är ett program för att bygga hemsidor. Företaget är israeliskt och värderas till miljontals dollar, delvis tack vare etableringsstöd och resurser från den israeliska staten. Samtidigt nekas palestinskägda verksamheter liknande stöd, ett resultat av den apartheidpolitik som Israel bedriver.

    Det är ironiskt att WIX huvudkontor är beläget nära flera palestinska orter där internetåtkomsten är kraftigt begränsad.

    För den som vill bygga en hemsida finns det många alternativa tjänster som inte bidrar till Israels apartheidregim.